Kartläggning av primärproduktionens beredskap för störningar och olika hot klar

Rapporten från en arbetsgrupp som kartlagt primärproduktionens beredskap är nu färdig. Jord- och skogsbruksministeriets arbetsgrupp hade till uppgift att ta fram en beredskapsplan för allvarliga störningar och ovanliga situationer som täcker hela verksamhetskedjan. Detta i syfte att trygga primärproduktionen.

Syftet med en gemensam plan är att göra de gällande rutinerna klarare så att de olika parterna i en beredskapskedja har en klar uppfattning om primärproduktionens beredskapsuppgift samt om parternas roller och ansvar när det gäller att sköta uppgiften. En ytterligare uppgift som arbetsgruppen hade var att utarbeta en modell för informationsframställning och kommunikation som hjälper att skapa en lägesbild vid allvarliga störningar och ovanliga situationer.

Finland har etablerade beredskapskoncept t.ex. för bekämpning av djur- och växtsjukdomar. Nu har nätverket alltså utvidgats att gälla alla aktörer som är viktiga med tanke på fortsatt primärproduktion. Aktörerna ska arbeta tillsammans och simulera olika störningssituationer. För vissa störningssituationer skapades kort som innehåller information om rutinerna, ansvarsfrågorna och kontaktpersonerna. Aktörernas nätverksbeskrivning med roller och åtgärder gäller fem olika störningssituationer: långvarig torka, regionalt över fyra dygn långt elavbrott, pandemi, omfattande störningar i datakommunikation och en allvarlig djursjukdom. En nätverksbeskrivning är nödvändig för aktörerna är beroende av varandra och multiplikatoreffekten av även en liten störning kan vara allvarlig för hela livsmedelskedjan. 

- En trygg primärproduktion kräver smidigt samarbete och utveckling av den gemensamma beredskapen. Arbetsgruppens förslag är ett bra underlag för fortsatt arbete. Att ordna gemensamma beredskapsövningar och -utbildningar är också ett bra sätt, säger arbetsgruppens ordförande, lantbruksrådet Arja-Leena Kirvesniemi på jord- och skogsbruksministeriet.

För att förbättra beredskapsnivån föreslog arbetsgruppen att beredskapsnätverket skapar bl.a. så kallade ”störningskort” för varje organisation och arbetar fram en övnings- och utbildningsplan.  Enligt arbetsgruppen är det också nödvändigt att förbättra beredskapen att snabbt skapa en bra lägesbild och att utreda eventuella lagstiftningsbehov. Försvarsförvaltningens nuvarande system för reservation av resurser (den s.k. VAP-praxisen) ska enligt arbetsgruppen utvecklas i riktningen mot gårdsspecifika reservationer, vilket innebär att tillgången till arbetsmaskiner och bränsle är tryggad vid ovanliga situationer.

Gruppen diskuterade också vad de ändringar som landskapsreformen medför innebär för beredskapen. Beredskapen inom primärproduktionen och fortsatta beredskapsuppgifter ska beaktas i samband med landskapsreformen. En utmaning med reformen är att ministeriet eller det centrala ämbetsverket inte befinner sig i en direkt styrande position gentemot de nya landskapen. Därför ska flera av de etablerade rutinerna nu ändras för att inte riskera beredskapen för och reaktionen på olika störningar eller analysen av lägesbilder i fortsättningen. Landskapens gemensamma beredskap spelar en central roll när det gäller att trygga helheten.

Mer information:

Arja-Leena Kirvesniemi, lantbruksråd, tfn 040 733 6224, arja-leena.kirvesniemi(at)mmm.fi

Riitta Ukkonen, överinspektör, tfn 050 345 3415, riitta.ukkonen(at)mmm.fi

Arbetsgruppens slutrapport (på finska)