MMM:n yleinen blogi

Med hjälp av Östersjöstrategin: rengöring av havet, blå tillväxt och ett effektivare jordbruk

Erja Tikka Julkaisupäivä 11.4.2017 15.44 Blogit

Vi intervjuade Finlands Östersjöambassadör Erja Tikka om hennes syn på Finlands roll när det gäller att genomföra Östersjöstrategin. Ett av de teman som togs upp var nödvändigheten av att näringsämnena återvinns som en del av rengöringen av havet.

Men hur kan den som bor i de inre delarna av Finland påverka tillståndet i Östersjön? Läs Erja Tikkas svar i intervjun.

  • Varför är Europeiska unionens Östersjöstrategi viktig just för Finland?

– ­Initiativet till en särskild Östersjöstrategi för EU väcktes i tiderna i Europaparlamentet på åtgärd av bland andra de finska parlamentsledamöterna. Incitamentet till initiativet var oron för Östersjöns försämrade tillstånd.  Sedan EU hade utvidgats till de baltiska länderna och Polen sågs Östersjön mera än tidigare som EU:s innanhav, och man ville styra EU:s politiska styrka och även finansiering till att rädda Östersjön.  Samtidigt ville man jämna ut skillnaderna i utvecklingen mellan det västliga och det östliga Östersjöområdet.Huvudmålen för Östersjöstrategin: att rädda havet, förena området och utöka välfärden, ligger också i Finlands intresse. I sin utrikeshandel är Finland beroende av sjötransporter och står ekonomiskt i intensiv interaktion med länderna runt Östersjön. Vi har en lång och vacker kust och en unik skärgård som måste skyddas. Östersjön är också en viktig källa till föda och rekreation samt ett turistmål. 

  • Varför är det viktigt med samarbete mellan olika aktörer och länder i Östersjöområdet?

– Många av Östersjöområdets utmaningar, som t.ex. miljöproblemen eller risken för fartygsolyckor, kan inte besvaras med enbart nationella åtgärder, utan det behövs samarbete mellan länderna i området. Östersjöländerna kan också dra nytta av varandras resurser, framför allt på forskningens och produktutvecklingens område. Östersjön kan vara ett testområde för ny teknik eller det första marknadsområdet för ett uppstartsföretag.  Länderna står nära varandra kulturellt, de har samma slags problem, och när det gäller att lösa dessa problem kan de lära av varandra.

  • Hurdana resultat har man fått för målet att rädda havet?

– De fosfor- och kväveutsläpp som orsakar eutrofiering eller övergödning har klart börjat minska som resultat av ett långsiktigt arbete.  Detta kan redan ses i vattenkvaliteten, men trots det finns det mycket kvar att göra, framför allt eftersom klimatförändringen hotar att öka regnmängderna och därmed avrinningen av näringsämnen.

Inom ramen för Östersjöstrategin har en hel mängd projekt genomförts för att rengöra avloppsvatten, framför allt i de baltiska länderna, Polen och Vitryssland, och därmed har fosforutsläppen minskat. Likaså har bioekonomin och jordbrukets rutiner utvecklats så att näringsämnena kan tillvaratas. Största delen av projekten tjänar direkt målen i den finska cirkulära ekonomin och bioekonomin. Vidare har det gjorts mycket för att förhindra att skadliga ämnen kommer ut i havet samt för att åstadkomma en säkrare sjöfart.

  • Varför är målet att rädda havet viktigt för Finland och hela Östersjöområdet?

– Ett rent Östersjön har förutom ett eget naturvärde också en stor ekonomisk betydelse. Det har bedömts att åstadkommandet av ett gott tillstånd för havet kan ge området hundratusentals arbetsplatser framför allt i näringarna inom den s.k. blå tillväxten, såsom fiske, vattenbruk och annat utnyttjande av havsnaturen samt turism.

  • Vilken betydelse har en effektivare återvinning av jordbrukets näringsämnen för Östersjön?

– Återvinningen är av avgörande betydelse både för Östersjön, för att den minskar övergödningen, och för jordbruket självt. Det lönar sig inte att låta en värdefull råvara rinna ut i havet och andra vattendrag. I reningen av avloppsvatten från samhällen och industri har man i flera länder i området redan hunnit synnerligen långt, vilket gör att en effektivering av reningen inte längre medför en särskilt stor ändring av utsläppsnivåerna.

Visserligen finns det ännu mycket att göra i fråga om avlägsnandet av kväve samt skadliga ämnen och i synnerhet i fråga om filtreringen av mikroplastpartiklar ur avloppsvattnet. De sist nämnda problemen utreds också inom ramen för Östersjöstrategin.

 

Det lönar sig inte att låta en värdefull råvara rinna ut i havet och andra vattendrag.

-Erja Tikka 

  • Hur påverkas Östersjön av vad en invånare i det inre Finland gör?

–Hela Finland hör till Östersjöområdet och kan dra nytta av Östersjösamarbetet och områdets nätverk. I de projekt som stöder Östersjöstrategin deltar bl.a. universitet och yrkeshögskolor, landskapens företagskuvöser och andra organisationer, kommuner och städer. Projekten kan samtidigt få EU-finansiering både från de nationella programmen för regional utveckling och från  EU:s program för regionalt samarbete. Åtgärder som vidtas mot klimatförändringen, såsom minskning av koldioxidutsläppen och åstadkommande av rena och välmående vattendrag inne i landet, påverkar direkt Östersjön.

  • Hur har Östersjöstrategin påverkat Finland?

– Finland har framför allt satsat på att minska övergödningen, främja sjösäkerheten, åstadkomma ett hållbart jord- och skogsbruk och en hållbar bioekonomi samt på samarbete med de grannländer som inte hör till EU. På dessa sektorer har Finland en koordinerande uppgift.

Under de gångna åtta åren har nätverk för Östersjöområdet skapats på olika sektorer, och antalet deltagare i dessa nätverk är flera tusen. Något motsvarande fanns inte före EU:s Östersjöstrategi. Resultaten av samarbetet, såsom t.ex. sjösäkerhetsåtgärderna, räddningsbranschens gemensamma projekt eller uppstartsföretagens nätverk ger konkret nytta. De finska parternas deltagande i Östersjöprojekt, som finansieras genom EU:s olika program, har ökat i berömvärd grad. Vi har en roll som värdesätts i Östersjösamarbetet.

 Erja Tikka är Östersjöambassadör vid utrikesministeriet och nationell samordnare av Europeiska unionens Östersjöstrategi. 

Kommentit
Ei kommentteja vielä Ole ensimmäinen.
Selaa blogin artikkeleita